Stamaktier och preferensaktier i fastighetsbolag – vad är skillnaden egentligen? Framförallt handlar det om kurspotential och rätt till utdelning, men det finns även fler faktorer som skiljer de bägge aktietyperna åt.
Inom fastighetsbranschen är det vanligt att börsnoterade bolag ger ut såväl vanliga stamaktier som preferensaktier. Stamaktierna kan vara både A- och B-aktier, medan preferensaktierna känns igen på att det står ”Pref” efter bolagsnamnet.
Är man nybörjare på aktier och har begränsad erfarenhet av börshandel sedan tidigare kan det vara svårt att veta vad skillnaden är – och vilken aktietyp man ska investera i när man vill köpa fastighetsaktier.
Såväl stamaktier som preferensaktier är ägarandelar i bolag, men utöver det finns en del väsentliga skillnader som är viktiga att känna till inför en investering.
Vad är stamaktier i ett fastighetsbolag?
Stamaktier i ett fastighetsbolag är precis som stamaktier i andra aktiebolag – det vill säga ”vanliga” aktier med vilka ägarna bland annat får rätt att delta och rösta på bolagsstämmor samt ta del av aktieutdelningar (om bolaget i fråga ger utdelning).
Fastighetsbolag kan likt andra bolag välja att endast ge ut A-aktier, alternativt emittera både A- och B-aktier. Skillnaden mellan dessa två olika typer av stamaktier ligger i röstvärdet – vilket vanligen ser ut enligt följande:
- A-aktier: En röst per aktie
- B-aktier: 1/10 röst per aktie
Genom att emittera B-aktier med ett betydligt lägre röstvärde kan ett bolag alltså få in mer pengar från nya investerare utan att ge bort för mycket av makten att kunna påverka bolaget och dess verksamhet.
A- och B-aktier ger i övrigt lika stora ägarandelar i företaget, de ligger ofta hyfsat lika i pris och de ger samma rätt till aktieutdelning. Lägger man ingen större vikt vid röstvärdet – vilket de flesta småsparare sällan gör – rekommenderas att man köper den aktie som vid investeringstillfället är billigast.
Vad är preferensaktier i ett fastighetsbolag?
Preferensaktier är precis som stamaktier ingenting som är unikt för just fastighetsbolag, utan ett aktieslag som kan emitteras av alla slags aktiebolag. Preffar är dock extra vanligt förekommande i just fastighetsbolag.
Preferensaktier är som nämndes i inledningen ägarandelar i ett bolag, precis på samma sätt som vanliga stamaktier. Villkoren för dessa aktier ser dock annorlunda ut.
Prefixet ”preferens” betyder förtur eller förmån, och syftar till det faktum att ägare av preferensaktier har förtursrätt till utdelning.
Företrädesrätten innebär att preferensaktier har rätt att få sin utdelning före stamaktieägarna får sin. Skulle ett bolag få ont om pengar och inte ha råd att göra alla utdelningar enligt plan ska alltid preferensaktieägarna prioriteras först.
Köper du preffar i ett fastighetsbolag får du inte bara förtursrätt till utdelning, utan även en utdelning som oftast är bestämd på förhand. Dessutom görs utdelningarna mer frekvent än för vanliga stamaktier – som regel en gång per kvartal.
Förtursrätt till aktieutdelning och utdelning fler gånger per år är två fördelar med preffar – men för de förmånerna får man som ägare också betala ett pris.
Till skillnad från stamaktier ger preferensaktier ingen rätt att ta del av utdelningshöjningar. Det finns alltså ingen vidare utdelningstillväxt att tala om – vilket annars är en bra kvalitet att leta efter bland stamaktier.
Vidare ger villkoren för preffarna också effekt på aktiernas kurspotential. Preferensaktiernas pris stiger inte alls på samma sätt som stamaktiernas har möjlighet att göra.
Den främsta behållningen i preferensaktier ligger i direktavkastningen – vilken ofta är mycket hög – och det faktum att man som regel får utdelning fyra gånger per år istället för en.
Vad gäller rösträtt har även preferensaktieägare rätt att rösta på bolagsstämmor, men röstvärdet är lägre. Preffar har ofta samma röstvärde som B-aktier – det vill 1/10 röst per aktie.
Tips: På www.natmaklare.nu hittar du tips och råd om hur du väljer rätt mäklare för aktiehandel.
Preferensaktier emitteras med inlösenkurs
Ännu en väsentlig skillnad mellan stamaktier och preferensaktier är att preffar emitteras med en förutbestämd inlösenkurs. Det vill säga en kurs till vilken bolaget närsomhelst kan besluta att lösa in aktierna igen.
Fastighetsbolag som ger ut preffar kan antingen ha en fast inlösenkurs som är beständig, alternativt en trappa där kursen förändras utifrån hur länge man har ägt aktierna.
Är du intresserad av att investera i preferensaktier i ett fastighetsbolag finns en viktig tumregel att lägga på minnet: Betala aldrig mer för aktien än dess lägsta inlösenkurs.
På så sätt undviker du att gå med förlust om bolaget begär inlösen till ett lägre pris än vad du betalade när du köpte aktierna.
Preffar påminner om obligationer
Preferensaktier påminner om företagsobligationer och kan även ses som ett alternativ till dessa.
De förutbestämda utdelningarna liknar den kupongränta man får i obligationer, och bägge tillgångsslagen har villkor för inlösen.
Det finns dock två viktiga skillnader.
Preffar bokförs för det första i bolagets balansrapport som eget kapital, medan obligationer står som skulder. För det andra finns det för obligationer alltid ett slutdatum då dessa ska lösas in och investerarna betalas tillbaka. Det finns det inte med preferensaktier.
Således kan preferensaktier ses som ett slags evigt lån från de som investerar till bolaget.
Varför är preferensaktier särskilt vanliga bland fastighetsbolag?
Fastighetsbranschen är en kapitalintensiv bransch och fastighetsbolag belånar ofta stora delar av sina investeringar med fastigheterna som säkerhet. På senare år har dock bankerna blivit alltmer restriktiva med banklån, varför alternativa vägar till nytt kapital har fått utforskas.
Förutom att ta vanliga banklån kan företag också få in pengar till verksamheten genom att emittera nya stamaktier eller företagsobligationer.
Ger man ut för många stamaktier riskerar man dock att spä ut koncentrationen av dessa för mycket, och för obligationer finns såväl ett fast slutdatum för när de ska lösas in som ett krav på att den regelbundna kupongräntan måste betalas ut. Obligationer ökar också skuldsättningsgraden i balansräkningen.
För preferensaktier finns inget slutdatum och heller inget krav på att den förutbestämda utdelningen faktiskt tvunget måste betalas ut om det skulle bli knapert i kassan.
Obetalda preferensaktieutdelningar samlas på hög och måste betalas någon gång – men bolaget har möjlighet att skjuta upp det under lång tid.
Att ställa in utdelningar för preffar blir kostsamt för bolaget i fråga och görs därför sällan.
Icke desto mindre är det dock en möjlighet.
En möjlighet som gör att bolag – exempelvis fastighetsbolag – kan låna pengar av investerare på obestämd tid och med chans att skjuta upp utdelningar. Sådana villkor är svåra, för att inte säga omöjliga, att hitta hos någon bank.